Jag är en livsnjutande rödvinspoet med ett hjärta som slår lite extra för sköra klänningar, skäggiga män med tatueringar och fransk 60-talspop. Här ger jag er allt som inspirerar mig.
Jag skulle smakråda lite när hon letade klänning till ELLE-galan som hon också ska gå på. Så himla, himla kul att jag kommer ha så mycket vänner där.
Sen var det dags för mig att ta en sista sväng till H&M-kontoret. För den här gången i alla fall... Kändes nästan lite sorgligt. Och högtidligt. Och fint. Och hur kul som helst. Mycket känslor nu.
Fina Camilla, som har varit med och skapat klänningen, ser väldigt fundersam ut. Men hon gillar den nästan lika mycket som jag, var inte oroliga!
Och ja, kära ni. Nu är den helt färdig! Äntligen!
Tadaaa! Såhär ser den ut på. Framifrån. Jag vill inte ge er allt för bra bilder nu, bättre och garanterat fler kommer efter fredagens tillställning istället. Lovar!
Och såhär ser den ut bakifrån. Bilderna är ganska mörka så man ser inte riktigt exakt hur genomskinlig den faktiskt är. Men tro mig, den lämnar inte mycket åt fantasin.
Det känndes helt overkligt att ta på sig den. Känna på den. Bara att se den kändes overkligt. Den är verkligen klar nu. Och det är verkligen jag som har designat den. Helt och hållet jag. Så sjukt. Hejdå drömklänningen, för nu, på fredag ses vi igen, inför filmteam och en himla massa folk. Sen ska vi dansa som aldrig förr.
Jag ber om ursäkt för torkan här på bloggen senaste tiden. Har haft lite strul med kamera, internet osv. Men! Inte sjutton står tiden still för det. Nejdå, jag har flängt runt precis som vanligt. Här kommer bilder från den andra eller tredje provningen, lite luddigt det där nu, har ju blivit några vändor till H&Mkontoret så att säga. Ni som har mig på facebook vet ju hur ofta jag checkar in där... Bilderna är i alla fall tagna av ELLE's Emma Elwin. Och är lite sådär Yulia-redigerade av mig. Ni ser dom blåa tonerna, yep, thats me... Kunde inte låta bli. Har varit på ytterligare en provning efter det här och då var klänningen nääääästan klar. Ska dit för en sista provning nu på onsdag och på fredag, då, kära vänner, då jävlar smäller det. Man skulle kunna påstå att jag är taggad. Extremt. Taggad.
Jag och fina Marguerite som är den som syr klänningen.
En väldigt halvfärdig klänning provas förstiktigt förstiktigt då den är nålad iprincip överallt.
Här är skorna jag ska ha på galan. Guldiga pumps med hela 15 cm klack. Inte fy skam!
199 cm lång blir jag i dom här godingarna. Ganska bra jobbat tycker jag.
Idag var jag på H&M-kontoret igen. Den här gången för en första provning!
De hade sytt upp halva överdelen och hela kjolen, fast utan spets över. Och i fel tyg såklart. Det var ju bara prov. Så ungefär såhär kommer det se ut när det är klart. Fast likadant över andra axeln också. Och spets över kjolen. Och i helt annan färg. Men ändå! Ni kan säkert tänka er!
Här har vi två fantastiskt duktiga kvinnor. Camilla som gör mönstret till klänningen och Marguerite som syr den.
Den halvfärdiga provklänningen på mig. Sitter som en smäck! Nu hade jag svarta strumpbyxor under så man ser inte hur genomskinlig den faktiskt kommer vara. Men ni lär bli varse... Det vita som syns igenom upptill är iaf BHn som klänningen lite lätt kommer sys fast i för att hållas uppe bättre.
Fina axlarna. Spetstyget jag har valt är exakt likadant som det här, fast ljust mintgrönt. Kommer bli fullkomligt sagolikt.
Det provades och diskuterades, mättes och nålades. Men inte ett enda stick fick jag. Hur bra som helst. Jag som är lite nålrädd. Mycket.... haha
Här är BHn. Till hälften test-drapperad. Kommer bli bra det här ska ni se.
Camilla mätte noga och väl för att räkna ut hur mycket tyg som kommer gå åt.
Sammanlagt 14 meter tyll och 5 meter spets kommer det bli. Och hur fint som helst. Om jag hinner ska jag åka iväg och beställa tygerna redan innan jul. Sen börjar the making of den slutliga kreationen... Det är så roligt det här så det är helt sanslöt. Älskar varje sekund på det där kontoret. Och som tur är ska jag ju tillbaka snart igen! Lovar att fota lite då också.
